VIKTIG INFORMATION OM KONTAKTLINSER

VIKTIG INFORMATION OM KONTAKTLINSER

  • DE FYRA VANLIGASTE FRÅGORNA

    • Kan jag använda kontaktlinser?

      Nästan alla kan använda kontaktlinser. Din optiker beskriver de olika linstyper som finns och hjälper dig att välja den bästa lösningen för din livsstil och ditt behov av synkorrigering. Kontaktlinser kan korrigera när- och långsynthet, astigmatism och presbyopi samt förändra din ögonfärg, med eller utan synkorrigering. Kort sagt finns det kontaktlinser för nästan alla.

    • ÄR DET OBEHAGLIGT ATT SÄTTA IN EN KONTAKTLINS I ÖGAT?

      Det är normalt att känna obehag inför något man gör för första gången. Det är vanligt att ställa sig själv frågor som ”Kommer det att funka?” och ”Hur kommer det att kännas?” . Din optiker vägleder dig genom proceduren och du kommer att inse hur mycket enklare det är, än vad du först trott. Studera stegen för att sätta in och ta ut kontaktlinser i guiden till höger. De flesta vänjer sig fort till att sätta in kontaktlinser utan att tänka.

    • ÄR DET SVÅRT ATT SKÖTA SINA KONTAKTLINSER?

      Endagslinser sätts enkelt in på morgonen och tas sedan ut på kvällen och slängs. Månadslinser måste rengöras varje dag, efter användning. Det kan göras på två sätt: Med en lättanvänd allt i ett rengörings vätska eller med en peroxidbaserad lösning för känsliga ögon. För att få veta mer, läs avsnittet om skötsel av kontaktlinser och fråga din optiker.

    • Är kontaktlinser bekväma?

      Moderna kontaktlinser är tillverkade av mjuka vattenabsorberande material som gör dem helt biokompatibla med ögonen. Om du besöker din optiker kan du känna på dem och prova dem i ögonen. Fler än hundra miljoner människor använder kontaktlinser.

  • SYNFEL OCH KORRIGERING

    • MYOPI, OCKSÅ KALLAT NÄRSYNTHET – ”JAG HAR SVÅRT ATT SE TYDLIGT PÅ LÅNGT HÅLL, SOM NÄR JAG KÖR BIL, SER PÅ TV ELLER LÄSER”

      Myopi, eller närsynthet, är vanligt hos människor i alla åldrar. Det märks ofta första gången på barn i skolåldern och tenderar att tillta under tonåren, då ögat fortsätter att växa. Utvecklingen avtar och tillståndet stabiliseras vanligen i vuxen ålder.

      Här följer några vanliga tecken och symptom på myopi

      • Föremål på långt avstånd, som en skrivtavla eller trafikmärke, ser suddiga ut
      • Behov av att kisa, för att se tydligt
      • Huvudvärk på grund av överansträngda ögon
      • Svårt att se under bilkörning, särskilt i mörker (nattmyopi)
      • Behov av att sitta närmare TV:n, bioduken eller tavlan i klassrummet, för att se tydligt
      • Oförmögen att se föremål på långt håll
      • Blinkar oftare än normalt
      • Kliande ögon

      Kontakta en optiker om du eller ditt barn har något eller några av dessa symptom, som stör dagliga aktiviteter. Optikern kan fastställa graden av närsynthet och rekommendera olika sätt att korrigera synen.

    • HYPEROPI, OCKSÅ KALLAT LÅNGSYNTHET – ”JAG HAR SVÅRT ATT SE TYDLIGT PÅ NÄRA HÅLL, SOM NÄR JAG LÄSER OCH ANVÄNDER DATOR OCH MOBILTELEFON”

      Hyperopi, eller långsynthet, är mindre vanligt än närsynthet men drabbar ändå många människor. Både barn och vuxna kan ha hyperopi och personer vars föräldrar är långsynta löper högre risk för att ärva det. Trots att långsynthet oftast utvecklas i barndomen, försummas det lätt då den mycket flexibla linsen på små barn naturligt kompenserar för det. Så länge synfelet inte är allvarligt, kan barn se tydligt på både avstånd och nära håll.

      Symptomen på långsynthet varierar mellan olika personer. Här följer några vanliga tecken och symptom på hyperopi:

      • Svårt att se tydligt på nära håll, som en penna eller bok
      • Överansträngda ögon som värker eller bränner
      • Behov av att kisa, för att se tydligt
      • Huvudvärk vid arbete på nära håll, som att läsa eller rita
      • Skelande ögon (strabismus) på vissa barn

      Kontakta en optiker om du eller ditt barn har något eller några av dessa symptom, som stör dagliga aktiviteter. Optikern kan fastställa graden av långsynthet och rekommendera olika sätt att korrigera synen.

    • Astigmatism – ”MIN SYN ÄR STUNDTALS OSKARP OCH FÖRVRÄNGD, OAVSETT AVSTÅND”

      Astigmatism är ärftligt så om en av dina föräldrar har astigmatism är det sannolikt att även du får det. Synfelet beror på en oregelbunden buktning av hornhinnan. Graden av ojämnhet avgör om du behöver korrigerande linser, för att kunna se tydligt. Andra synfel orsakar inte astigmatism, men det finns ett samband. Om du är närsynt och/eller långsynt är sannolikheten större för att du även har astigmatism, som kräver korrigering. Astigmatism är i vissa tillfällen så lindrigt att symptomen knappt märks och tillståndet förblir oupptäckt utan en ögonundersökning. I andra fall kan det däremot orsaka besvärliga synförvrängningar.

      Astigmatism kan ibland vara så lindrig att symptomen nätt och jämnt märks och tillståndet förblir oupptäckt i flera år eller tills det upptäcks vid en ögonundersökning. I vissa fall kan det dock orsaka besvärliga synförvrängningar. Här följer några vanliga tecken och symptom på astigmatism

      • Oskarp eller förvrängd syn, oavsett avstånd
      • Huvudvärk
      • Trötthet
      • Skelande
      • Obehag eller irritation i ögonen
      • Problem att se i mörker
      • Svårigheter med att särskilja snarlika bokstäver och siffror, som P och F eller B och 8

      Personer med astigmatism kan uppleva, att de ser något som liknar en skugga eller suddig kontur omkring det motiv de tittar på. Det är mest påfallande vid skarpa kontraster, såsom svart text mot vit bakgrund eller ljus som lyser i mörker.

    • Presbyopi – ”MIN SYN ÄR STUNDTALS OSKARP PÅ NÄRA HÅLL OCH JAG HAR SPÄNNINGAR I ÖGONEN”

      Presbyopi är ett åldersrelaterat synfel, som gör det svårare att se och läsa på nära håll. När vi blir äldre förlorar linserna i våra ögon en del av sin elasticitet och tappar därmed en del av förmågan att justera synskärpan mellan olika avstånd. Presbyopi utvecklas gradvis och de som drabbas utvecklar oftast symptom vid drygt 40 års ålder. Kontaktlinser är ett alternativ av synkorrigering som blir allt populärare för presbyopi.

      Här följer några vanliga tecken och symptom på presbyopi:

      • Oskarp syn på normalt läsavstånd, trots användning av glasögon eller kontaktlinser
      • Behov av att hålla text på armlängds avstånd, för att kunna läsa tydligt
      • Huvudvärk
      • Överansträngda ögon
      • Trötthet vid läsning eller handarbete

      Kontakta en optiker om du har något eller några av dessa symptom, som stör dagliga aktiviteter. Optikern kan fastställa graden av presbyopi och rekommendera olika sätt att korrigera synen.

  • SKÖTSEL AV KONTAKTLINSER

    • OLIKA METODER FÖR RENGÖRING

      Universalmedel som OPTI-FREE® PureMoist® rengör och desinficerar kontaktlinser i en och samma produkt. Vissa allt i ett rengörings vätska har också återfuktande effekt. Rådfråga din optiker om vilka produkter som fungerar bäst till just dina kontaktlinser.

      Väteperoxidbaserade system för skötsel av kontaktlinser, som AOSEPT® PLUS med HydraGlyde® kräver en eller tvåstegsprocedur, beroende på produkt. Väteperoxid desinficerar effektivt kontaktlinserna och dödar bakterier och mikrober. Andra system har ett separat moment för rengöring.

      Skötselsystem med väteperoxid innehåller inga konserveringsmedel och rekommenderas ofta till användare känsliga för medel som kan finnas i andra typer av universallösningar. Följ noga varje steg i produktanvisningarna.

      Saltlösning annänds huvudsakligen för sköljning av kontaktlinserna efter att de har desinficerats. Saltlösning är inte avsett för desinficering eller förvaring av kontaktlinser.

      Rengöringsvätska för daglig rengöring används före desinficering av kontaktlinser. Rensvätska för daglig rengöring är därför inte avsedd för desinficering och kräver ytterligare produkter.

    • RÅD OCH HJÄLP

      Några råd och avrådande till både vana och nya kontaktlinsbärare för skötsel av kontaklinser. Utöver dessa råd, bör du alltid följa din optikers anvisningar samt de instruktioner som följer med förpackningen till dina linser.

      SE TILL

      LÅT BLI

      ATT hålla dig strikt till användningsschemat från din optiker och släng linserna enligt anvisningarna.

      ATT använda dina linser i längre tid än vad din optiker rekommenderat. Om du har fått veta att du ska byta ut kontaktlinserna efter två veckor, låt det inte gå tre eller fyra.

      ATT rengöra, skölja och desinficera dina kontaktlinser med ny vätska, varje gång du tar ut dem.

      ATT använda saliv, kranvatten eller annat än linsvätskor för smörjning, återfuktning och/eller rengöring av dina kontaktlinser.

      ATT ta ut linserna med det samma och kontakta din optiker, om dina ögon blir röda, irriterade eller om din syn förändras.

      ATT öppningen på vätskeflaskan berör smutsiga ytor, dina fingrar, ögon eller kontaktlinser.

      ATT alltid fylla din linsbehållare med ny vätska, istället för att fylla på mer i redan använd vätska.

      ATT någon annan använda dina kontaktlinser! Det är ohälsosamt.

      ATT alltid hantera dina kontaktlinser med rena, torra händer. Tvätta händerna noga och torka med en luddfri handduk, innan du rör vid kontaktlinserna.

      ATT vara snål med linsvätskan och försöka använda mindre eller att återanvända vätska.

      ATT hålla flaskor med linsvätska stängda när de inte används och att följa utgångsdatumet på flaskan.

      ATT utsätta dina kontaktlinser för alla slags vatten – kranvatten, vatten på flaska, destillerat vatten, sjö- eller havsvatten m.fl.

      ATT tömma och skölja linsbehållaren med ny vätska och låta den lufttorka, varje gång.

      ATT byta märke på linsvätskan, utan att det rekommenderats av din optiker. Olika linsvätskor har olika sammansättning.

      ATT byta ut din linsbehållare enligt anvisningarna från din optiker och instruktioner som följer med produkten.

      ATT återanvända, eller fylla på, gammal linsvätska för att desinficera dina linser. Häll ut all använd linsvätska och ta ny linsvätska varje gång.

      ATT sätta i kontaktlinserna innan du sminkar dig och ta ut dem innan du tvättar dig på kvällen.

      ATT hoppa över moment i rutinerna för linsskötsel.

    • MYTER OCH FAKTA

      Det är mycket möjligt att du har hört att det finns olika sätt att "tänja på gränserna" när det kommer till skötseln av kontaktlinserna, för att spara tid eller pengar. Att göra det kan dock utsätta dina ögon för risk.

      MYT: Det går bra att återanvända linsvätska. Att hälla ut linsvätskan efter varje användning är bara ett marknadstrick för att få dig att köpa mer.
      FAKTA: Återanvändning av gammal vätska eller påfyllning av ny vätska i gammal, försämrar den nya vätskans desinficerande egenskaper. Linsbehållaren kan vara källa till mikrobföroreningar. För att undvika bakterietillväxt och rester, följ altid anvisningarna från din optiker och instruktionerna om utbyte av linsbehållare, som följer med produkten.

      MYT: Du kan ha linserna mycket längre än vad som står på förpackningen.
      FAKTA: För att kontaktlinserna ska fungera problemfritt, krävs att instruktionerna följs. Kontaktlinser ska slängas och bytas ut enligt det schema du får av din optiker. Protein, kalcium, lipider och andra ämnen som finns naturligt i ögonens tårvätska kan avlagras på kontaktlinserna och göra dem mindre bekväma.

      MYT:Man kan använda kranvatten för att rengöra kontaktlinser och linsbehållare. Det är ju bara vatten, eller hur?
      FAKTA: Även om det är rent och klart, är kranvatten inte tillräckligt för att rengöra kontaktlinser. Kranvatten desinficerar inte kontaktlinserna och kan dessutom innehålla bakterier, klor, mineraler och metallpartiklar som kan skada både linser och ögon.

      MYT: Det räcker med att titta på kontaktlinser och behållare för att veta när de är smutsiga.
      FAKTA: Att kontaktlinserna eller linsvätskan ser ren ut behöver inte betyda att den är det. Det är därför viktigt att du rengör linserna omedelbart efter att du tagit ut dem och ALDRIG återanvänder linsvätskan.

      MYT: Det går bra att bada med kontaktlinser i ögonen, bara du blundar.
      FAKTA: Bada aldrig med dina kontaktlinser. Vatten innehåller bakterier, som kan orsaka ögoninfektioner och vatten desinficerar inte kontaktlinserna.

      MYT: Rengöring av kontaktlinser är en tidsödande och omständlig procedur.
      FAKTA: När du fått en rutin för god skötsel av kontaktlinserna, behöver det inte vara svårt. Kom ihåg att hälla ut den gamla linsvätskan och använda ny varje gång - det tar bara några sekunder!

  • DINA ÖGON

    • Hornhinnan

      Hornhinnan är den transparenta skyddshinna, som täcker ögats framsida. När du betraktar ett föremål, reflekteras ljuset från föremålet och når ditt öga genom hornhinnan. Ljuset når sedan linsen via pupillen och formas till en bild som fokuseras på näthinnan. Näthinnan innehåller miljontals små ljuskänsliga nervceller som kallas stavar och tappar. De skickar information om bilden till hjärnan.

      Hornhinnan är viktig för din förmåga att se klart eftersom den bryter, eller böjer av, ljuset när det når ögat och fokuserar det på näthinnan. En korrekt formad hornhinna är rund och mjuk som en gummiboll. Ljus kan träffa den från alla riktningar och fokuseras skarpt på en specifik punkt på näthinnan. Om hornhinnan har en brantare lutning i en riktning, likt en rugbyboll jämfört med en basketboll, vinklas ljuset i en annan riktning när det träffar ögat. Då träffar ljuset näthinnan på mer än en punkt. Det kallas astigmatism, ett tillstånd som gör synen oskarp, suddig eller förvrängd.

    • Brytning

      Brytning är ljusets brytning, eller förändringen av ljusets riktning, när det passerar igenom något. För att själv se brytning, häll vatten i ett glas och håll ned ett strå i glaset. Strået ser böjt eller brutet ut vid vattenytan, eftersom ljuset bryts när det passerar genom det böjda glaset och vattnet. Samma typ av brytning inträffar när ljuset passerar genom din krökta hornhinna och glaskroppen, eller vätskan, i ögat. Om glaset eller din hornhinna inte är mjuk och jämn, blir bilden mer förvrängd och svår för din hjärna att tolka.

    • Sunda ögonvanor

      Många ögon- och synproblem uppstår naturligt med åldern, utan tydliga tecken eller symptom. Det bästa sättet att undgå allvarliga ögonproblem, regelbundna undersökningar hos din optiker. Mer än 80 procent av alla synförsämringar kan behandlas, förebyggas eller botas, så en tidig diagnos och omsorg är viktigt.

      Utöver regelbundna undersökningar, kan följande vanor bidra till god ögonhälsa och syn:

      • Välj rätt typ av glasögon eller kontaktlinser, för att korrigera synförsämringar
      • Desinficera och byt ut kontaktlinserna enligt rekommendation
      • Tvätta händerna regelbundet och alltid innan du berör ögonen, sätter in eller tar ut kontaktlinser
      • Använd solglasögon som blockerar 99-100 procent av UVA/UVB-strålning
      • Undvik rökning
      • Håll en hälsosam vikt, för att undvika systemiska tillstånd som diabetes. Det kan medföra synförändringar
      • Vårda kroniska hälsotillstånd (t.ex. diabetes och högt blodtryck)
      • Ät hälsosam kost med gröna blad, som grönkål och spenat samt fisk rik på omega-3 fettsyror, som lax och tonfisk
      • Komplettera med kosttillskott och ett ökat intag av vitaminer och mineraler som främjar ögonhälsan

Placera linsen på toppen av ditt finger med rena, torra händer.

Dra ner det nedre ögonlocket med lång- eller ringfingret på samma hand. Håll sedan upp det övre ögonlocket, med den andra handen.

Titta direkt på kontaktlinsen, eller i en spegel och placera linsen mitt på ögat.

När linsen placerats, släpp långsamt det nedre och övre ögonlocket, blinka och linsen centreras på ögat.

Imprint

This section is a legal requirement of some european markets. Therefore it will be adapted per market or could be eliminated – if not required.

CLOSE

STÄNG

STÄNG